i en småstad

Nu var jag framme.

Tillbaka till den stad jag en gång kallade hemma.

Tillbaka till mitt tonårsland.

Jag vaknar med stel rygg och frost på fönsterrutan.

Barnen sover längre än jag.

Trots att jag sover längre än jag brukar.

Den här staden som har minnen och familj kvar.

Staden som jag knappt vet hur man hittar i men hittar ändå alltid dit jag ska.

Där vaknar jag.

Idag.

Vi mellanlandar.

Vi ska vidare.

Och det är så jag ser på min småstad.

Som min lilla mellanlandning i mitt liv.

Bara en stund.

Var du min stad.

bara en liten liten stund.

Jag har bott längre på annan ort än här.

Men bara tonårslivet kan ge mig så mycket minnen.

 så galet mycket nostalgi.

På sitt lilla sätt kännas så kär.

Det var här jag föll för fel kille,

Här jag ramlade med min cykel.

det var här jag fick min första kyss.

Här köpte jag min första skiva.

Det var här jag rökte min första cigarett och hostade tills lungorna inte kunde hosta mer.

Här.

Här.

I en småstad.

Här trodde jag att texterna i sångerna aldrig gick att finna.

Här aktade jag mig för att inte passa in.

Här gjorde jag allt för att hinna

skrev mina egna sånger om att vilja bli din.

Så jag passar på.

Att minnas.

Att sakna en del

Passar på.

Passar på när jag kan.

Nu när jag är mer hel.

I dag ska jag träffa systrar.

Lukta bebisar och fotografera.

Och passa på.

Att träffa en tjej som bor i min småstad.

En tjej som jag aldrig känt men alltid vetat vem hon var.

Vi bodde ju här.

Båda två.

Kände inte varandra ändå.

Det är genom bloggen vi träffats nu.

Konstigt hur det blir.

Livet och möten.

Nya minnen att förvara.

Spara.

Så jag ska träna lite, duscha och kanske kamma mitt rufsiga hår.

Sen tar jag tag i den här dagen.

Den här staden.

Och allt den kan tänkas bjuda på.

Hoppas er Fredag blir så bra som du förtjänar!

KRAM